I våra tidigare ITIL 4-guider har vi gått igenom grunderna och kärnan i olika processer, som incident management, event management och service requests. Nu går vi vidare till problem management.
Viktiga begrepp inom problem management
• Workaround: En temporär lösning som gör att användare kan fortsätta arbeta medan grundorsaken utreds och åtgärdas. På Nilex ser vi ofta att antingen hoppar organisationer över workaround helt, vilket leder till onödiga störningar, eller att de fastnar i att bara använda workarounds utan att lösa själva problemet.
• Known Error: När grundorsaken till ett problem är identifierad men den permanenta lösningen ännu inte är implementerad. En known error kan ofta hanteras med en workaround tills problemet är löst.
• Known Error Database (KEDB): En databas där information om known errors samlas, inklusive orsaker, tillfälliga lösningar och vad som krävs för permanent åtgärd. Även om detta är ett värdefullt verktyg, har vi på Nilex sett exempel på stora databaser som inte används – vilket är en förlorad resurs.
• Teknisk skuld: Ett begrepp nära kopplat till problemhantering som syftar på ackumulerade tillfälliga lösningar och workarounds som inte har åtgärdats permanent. Precis som finansiell skuld växer teknisk skuld om den inte hanteras, vilket kan påverka systemens hälsa och organisationens effektivitet.
RACI-matrisen i problem management
Ett RACI-diagram, eller ansvarstilldelningsmatris, är en modell som definierar och förtydligar roller och ansvarsområden inom ett projektteam. RACI-diagram kategoriserar dessa roller i fyra komponenter: Ansvarig, Ansvarsskyldig, Konsulterad och Informerad. På så sätt klargör man vem som gör vad i problem management processen.
Vad är skillnaden mellan incident och problem?
Det finns ett starkt samband mellan incident och problem management därför är det viktigt att beskriva skillnaden mellan dessa processer. En incident är en störning i en IT-tjänsts leverans eller användning medan ett problem är den bakomliggande orsaken till en eller flera incidenter. Syftet med problemhantering är att minimera sannolikheten för framtida incidenter och dess påverkan genom att identifiera och åtgärda grundorsaker över tid.
Problemhantering vs. Incidenthantering
Problem management är nära kopplat till incidenthantering men är inte samma sak. Problem management innebär en strukturerad process för att hitta och lösa de tekniska fel som ligger bakom incidenter. Enligt ITIL definieras ett problem som “en orsak, eller möjlig orsak, till en eller flera incidenter”.
Att aktivt arbeta med problem processen minskar antalet incidenter och bidrar därmed till stabilare och mer tillförlitliga IT-miljö. Detta innebär att påverkan på användare minskar och driftstörningar minimeras. Det finns två sätt att uppnå detta – man kan vara proaktiv i sin hantering av problem istället för att reagera på problemen när de har uppstått. Vad dessa koncept innebär beskrivs i nästa stycke.
Proaktiv och reaktiv problemhantering
Problemhantering kan bedrivas på två sätt:
- Proaktiv: Identifiera och åtgärda problem innan de orsakar driftstörningar, för att förebygga framtida incidenter.
- Reaktiv: Hantera problem efter att incidenter har inträffat, genom att analysera grundorsaker och undvika upprepning.
En effektiv problemhantering minskar inte bara antalet incidenter utan bidrar även till lägre kostnader för organisationen.
Avslutning
ITIL 4 Problem Management handlar om att identifiera och eliminera grundorsaker till IT-incidenter för att skapa stabilare och mer tillförlitliga tjänster. Genom att förstå skillnaden mellan incident och problem, använda verktyg som workarounds och known error databases, och arbeta både proaktivt och reaktivt kan organisationer minska antalet driftstörningar och därigenom spara både tid och kostnader. Detta uppnås genom att implementera smarta arbetsflöden och insiktsdrivna nyckeltal som bidrar till kontinuerlig förbättring.
Kontakta oss om ni vill ha en demo av Nilex för att se hur vi kan förbättra er problem management process.
